Innebär vaccinet att användningen av kontanter ökar igen, eller?


På Trinovo följer vi löpande utvecklingen inom retail finance och betalningar som ett led i att hålla oss uppdaterade inom våra fokusområden. Vi använder också informationsinsamlingen för att löpande publicera Insights inom områden som vi tycker är relevant och aktuella.

Den pågående pandemin påverkar samhället och ekonomin på många sätt och ett av de områden som diskuterats är kontantbetalningar och hur den kan komma att påverka den framtida användningen.

För att få en mer konkret bild av hur kontanter som betalningsmedel påverkats av pandemin samt vad man kan dra för slutsatser, har vi undersökt hur kontantbetalningar utvecklats i olika länder i Europa.

Kontantbetalningar före pandemin

Att kontanter används i varierande utsträckning inom Europa är ingen nyhet. Det finns olika sätt att mäta detta men för att få en så pass bra jämförelse som möjligt mellan länder, är antalet ATM uttag och värdet på dessa det sätt som vi har valt.

Länder med ett högt kontantanvändande är bland annat klassiska kontantländer som Tyskland och Spanien men även England. Antalet uttag per invånare ligger runt 20-35 uttag per invånare och år beroende på land. Här fanns dock redan innan pandemin en skillnad, där t ex England hade en snabbare nedgång medan de tysktalande länderna hade en betydligt långsammare nedgång i kontantanvändningen.

Källa: ECB, Trinovo beräkningar

I den andra änden finns som bekant Sverige men också de övriga nordiska länderna, som ligger på mellan 5-15 uttag per invånare och år. Dessa länder har dock generellt också en lägre procentuell nedgång än andra länder de senaste åren, sannolikt därför att nedgången nu börjar plana ut. Eller med andra ord: De som fortsatt använder kontanter i dessa länder är de personer som aktivt väljer detta och inte direkt påverkas av kort- eller andra nya betalningslösningar, åtminstone på kort sikt.

Kontantbetalningar under pandemin

Vad har då hänt under pandemin? Vi kan konstatera att det finns en skillnad mellan länder som gått in i en mer omfattande lockdown jämfört med t ex Sverige.

De länder som vi tittat på och som gått in i en lockdown har initialt tappat mellan 40-70% i volym. Däremot skedde en viss uppluckring i nedstängningen i flera av dessa länder under våren 2020, vilket gett oss en möjlighet till jämförelse. I de länder som vi jämfört skedde då en ”tillbakastuds” till en nedgång på ca 20-25 %, vilket är i linje med den nedgång vi sett i länder som inte stängt ned i samma nivå, t ex Sverige.

Källa: Trinovo beräkningar

Intressant är dock att ställa den nedgång som gällde i respektive land före pandemin med den som skett under. Man kan då konstatera, att medan nedgången under pandemin i Sverige och Storbritannien motsvarar ca 4-5 års ”pre-pandemisk” nedgång, så är motsvarande siffra för Tyskland ca 13 år. Detta kan indikera att pandemin faktiskt kan komma att påverka kontantanvändandet och den fortsatta utvecklingen mer i kontantintensiva länder än i länder som redan innan haft en kraftigare nedgång i användandet.

Vad händer då efter pandemin?

Om man sammanfattar ett antal av de studier som genomförts gällande hur individer i olika länder uppger att pandemin påverkat deras syn på kontantanvändandet framöver, så kan man se ett par övergripande trender:

Källa: ING report “Not even a global pandemic can shift preferences for cash as an option”

  • I de mer kontantintensiva länderna ser individerna i större grad inte pandemin som enbart något negativt vad gäller deras möjligheter att använda kontanter. Istället ser man framöver att man kan få mer valfrihet när butiker och verksamheter i större grad börjar erbjuda kort- och andra betalningsmöjligheter.
  • I de länder som redan tidigare ligger på en lägre nivå eller där fallet i kontantanvändandet varit kraftigare, är däremot förhållandet det omvända. Här ser individer pandemins effekter som besvärlig och att den ytterligare kommer minska möjligheten att betala med kontanter. Det vill säga – de individer som i dessa länder använder kontanter ser det som ett aktivt val. Att nu butiker och andra verksamheter i en högre grad övergår till att bli kontantfria påverkar deras möjlighet att aktivt välja kontanter som betalmedel.

Sammantaget är det sannolikt att pandemin i de mer kontantintensiva länderna kommer ha verkat som en sorts ”katalysator” och att nedgången i kontantanvändandet faktiskt kommer att accelerera jämfört med nedgångstakten före pandemin.
Ytterligare en indikation på detta är att individer som innan pandemin använde kontanter i hög grad (50% av betalningsfallen eller mer) i undersökningar säger att de i högre grad kommer minska sin kontantanvändning.

 

Källa: Paysafe “Lost in Transaction: Consumer payment trends 2021”

Utvecklingen i Sverige

Hur ser det då ut i Sverige och vad är det faktiskt som påverkat nedgången i kontantanvändandet? Vi har försökt analysera olika faktorer och i vilken grad de påverkat kontantanvändandet under det senaste året i termer av uttag i ATM:er:

Källa: Bankomat, Riksbanken, SCB, Trinovo beräkningar

Vår analys av det totala fallet om ca 20% under 2020 kan delas upp i fyra faktorer:

  • Med ett antagande att det underliggande fallet är ca 8% vilket motsvarar ett genomsnitt av tidigare år, står den för ca 40% av den totala nedgången.
  • En av de få sektorer i Sverige som faktiskt haft något som liknar en lockdown så är det nöjesindustrin, dvs biografer, museer m m. Baserat på bedömningar av kontantandelen i den sektorn så motsvarar det ytterligare ca 30% av nedgången, lägger man därtill till en lägre tillväxt i andra detaljhandelssektorer så bidrar det med ytterligare ca 20%.
  • Däremot så står enligt vår bedömning den ökade e-handeln ändå inte för mer än ca 20% av den totala nedgången, vilket är lägre än det som man normalt uppfattar hur e-handeln påverkat användningen av kontanter.

Så vad gäller den svenska marknaden kan man argumentera för att det under det närmaste året eller två faktiskt kan finnas en ”kudde” i form av att nöjesindustri och andra branscher som p g a pandemin hållits delvis eller helt nedstängda öppnar upp, vilket kan lindra den fortsatta nedgången.

Slutsats och sammanfattning

Vår spaning pekar ändå på att det som många tror också kommer att hända – pandemin kommer påverka kontantanvändandet framåt och då framförallt i de mer kontantintensiva länderna. Den större valfriheten vad gäller betalningsmedel men också inställningen hos individer är de främsta drivkrafterna.

För länder som Sverige med ett större fall före pandemin, och som inte stängt ned i samma grad, skulle återgången till ett normaltillstånd faktiskt kunna lindra nedgången på kort sikt, med det finns inget som tyder på att nedgången inte fortsätter.

Tillgången till kontanter har inte varit en kritisk faktor i den pågående krisen men i en annan typ av kris som t ex hackerattack, elsystem som inte fungerar eller annan kris som medför en infrastrukturell påverkan, kan däremot tillgången till ett ”analogt” betalmedel vara avgörande. Hur man ska säkra kontanter som betalmedel kommer bli en alltmer aktuell fråga i takt med fortsatt nedgång, inte minst för att kunna förbereda sig för nästa – annorlunda – kris.


Ladda ner material som PDF


Prenumerera på Trinovo Insights

« »




    Håll dig uppdaterad med Trinovo Insights