Snabb utveckling och många initiativ – hur kan ett nytt svenskt betalningslandskap komma att se ut?


 

Utvecklingen inom betalningsområdet går snabbt med många nya initiativ, såväl inhemska som internationella. De analyser som görs av utvecklingen är dock ofta ur ett internationellt perspektiv men mer sällan vilka effekter utvecklingen kan ha på den svenska marknaden och vad det kan komma att innebära för svenska banker.

Med det som utgångspunkt har vi sammanfattat ett antal observationer och funderingar kring hur den svenska betalningsmarknaden kan utvecklas och vad som kan påverka.  Vi gör inte anspråk på att vara heltäckande, eftersom mängden nya initiativ är så stor och ständigt ökande, men vi hoppas att vi kan komma med nya infallsvinklar och nya aspekter på de utmaningar som betalmarknaden nu står inför.

Hastigheten, nya initiativ och aktörer ökar snabbt

Det är inte bara hastigheten i förändringen och antalet initiativ utan också att olika typer av aktörer som driver olika initiativ som gör utvecklingen komplex. Både centralbanker, kortnätverk, clearinghus, banker och fintech-bolag driver på utvecklingen, alla med delvis olika utgångspunkt och målsättning, men gemensamt är att de kommer förändra dynamiken på marknaden på ett eller annat sätt.

  • I takt med att kontanter minskar i samhället ser centralbanker över möjligheter att ersätta kontanter. För bara ett par år sedan sågs detta som något som låg långt fram i tiden med konsekvenser som var svåra att överblicka. Idag driver Riksbanken ett pilotprojekt med E-krona, och även andra länder såsom Kanada, Japan och Storbritannien arbetar med liknande projekt. Sju centralbanker, ovan nämnda länder samt Schweiz, ECB, BIS och Riksbanken har nyligen publicerat gemensamma riktlinjer för digitala centralbankvalutor för att underlätta en gemensam hållning kring digitalt utgivna centralbankpengar.
  • Riksbanken driver även ett projekt för att skapa förutsättningar för realtidsavveckling inom RIX – RIX INST. Basen för Riksbankens projekt är den Europeiska centralbankens avvecklingsplattform TARGET Instant Payment Settlement (TIPS), där ECB i november 2018 adderade möjligheten till realtidsavveckling i plattformen. TIPS hanterar än så länge endast avveckling mellan två konton i Euro, men i samband med att TIPS implementeras till att bli RIX INST ska plattformen utvecklas till att hantera avveckling mellan transaktioner i svenska kronor (SEK-SEK) och i förlängningen även mellan olika valutor, till exempel SEK och Euro.
  • De svenska bankerna har en lång historia av samarbeten inom betalningsområdet som Bankomat, Bankgirot och Swish och Bank ID. I ett nästa steg är planen att regionalisera samarbetet kring betalningar genom det gemensamma bolaget P27 grundat av banker i Sverige, Danmark och Finland. Som ett viktigt steg på vägen köptes Bankgirot nyligen. Fokus ligger både på kostnadseffektivitet samt möjligheten att skapa effektiva inhemska såväl som gränsöverskridande betalningar anpassade till europeisk standard. Lyckas P27 på den nordiska marknaden finns även den uttalade ambitionen ”and beyond”, dvs möjligheten att titta på andra marknader som är intresserade av att nyttja samma struktur.
  • På ett mer internationellt plan börjar kortnätverken Visa och MasterCard som idag har en central roll inom framförallt konsumentbetalningar, bredda sina produktportföljer. Dels nyttjar de sina etablerade kortnätverk till att erbjuda överföringar mellan konton över hela världen men har också börjat undersöka och utveckla lösningar för B2B-betalningar genom att utnyttja och utveckla det internationella nätverk som man sitter på.
  • PSD2 har i Sverige hittills framförallt handlat om informationsinsamling men nu börjar lösningar för betalningar via tredjepartsaktörer lanseras och ersätter de lösningar som hittills använts med varianter av betalningsprodukter som t.ex. autogiro.
  • Diem (före detta Libra), är en så kallad stable coin baserad på Distributed Ledger Technology som initialt var nära kopplad till Facebook. Efter en hel del kritik i samband med den ursprungliga lösningen, har Diem utvecklats för att möta invändningarna. Bland annat har man valt att knyta valutan till enskilda valutor istället för en korg av valutor och fokusera på compliance för att möta de invändningar som kom från bland annat centralbanker. Målsättningen är att lansera valutan under 2021 – inledningsvis endast i dollar – men på sikt är avsikten att även lansera flera valutor.

Det pågår således många initiativ inom betalningsområdet med olika utgångspunkt och målsättning. Vilka aspekter av de olika lösningarna är det då som kommer att definiera ett nytt betalningslandskap och vilka frågor kommer bankernas kunder behöva ställa sig för att förstå hur landskapet kommer att se ut och hur de ska förhålla sig till det?

Regionala eller internationella lösningar?

Hur de olika regionala lösningarna som finns kan samspela med internationella lösningar är inte helt tydligt. Parallellt arbetar Riksbanken med att integrera TIPS för att på sikt öppna upp för realtidsbetalningar till euro-området. Att alla dessa plattformar kan interagera på olika sätt är givet, frågan är bara vad nordiska företag ser framför sig och hur ett affärscase ser ut för att ansluta sig till en nordisk plattform jämfört med att gå via en bank som arbetar utifrån en SEPA-kontext. Vi tror att man från svenska bankers sida behöver bli tydligare med hur systemen ska fungera, interagera men också vilka fördelarna är för ett företag för att kunna möta nya konkurrenter.

Hur relevant är hastigheten för B2B-betalningar?

Konsumentbetalningar och överföringar har i allt högre grad utvecklats till att ske i realtid vilket kommer sprida sig till B2B-betalningar, inte minst vad gäller internationella betalningar som idag kan upplevas ta allt för lång tid. Samtidigt är business caset för inhemska realtidsbetalningar inte glasklart. Det finns fortfarande ”semi-varianter” där t.ex. en ökning av antalet avvecklingar per dag kan ge samma effekt utan att stora justeringar i företagens betalningsinfrastruktur behöver göras. Här kommer banker och andra finansiella företag ganska snart behöva klargöra vilka fördelar realtidsbetalningar ger  för företags betallösningar och vilka krav det kommer att ställa på utveckling.

Ytterligare risk för svenska banker att förlora kundgränssnittet?

Befintliga betaltjänster har påbörjat eller redan genomfört en breddning av sitt erbjudande genom att gå från konsumentbetalningar till att titta närmare på företagsbetalningar. Ett exempel är Visa och MasterCard som dels börjar erbjuda överföringar inom sina kortnätverk, utbetalningar från företag till privatpersoner samt betalningar mellan företag. Innebär den här utvecklingen ytterligare en risk att svenska banker förlorar gränssnittet mot kund – en risk som i någon mån redan finns genom PSD2 – och vad behövs för att säkerställa att det inte händer?

Risken att betalningar flyttar från banksektorn?

Det vi också ser är att det blir allt troligare med framgångsrika betalningslösningar utanför banksektorn. Framförallt vad gäller internationella betalningar. Diem är ett exempel som har potential att ta marknadsandelar här, men en etablerad lösning för E-krona kommer också ställa krav på svenska banker att fundera på hur man kan hantera ett sådant flöde utan att tappa kundkontakten. Frågan är vilka typer av produkter som banker kan utveckla för att säkra att flödet inte permanent etablerar sig utanför banksektorn?

 

Så vad krävs för att kunder ska få en uppfattning om det framtida betalningslandskapet?

Betalningsmarknaden står inför en fortsatt ökad konkurrens i flera plan med flera initiativ som överlappar varandra.- Det kommer ställa högra krav på kunder att avgöra vilka av dessa lösningar kommer passa bäst.

Den fråga som svenska banker som leverantörer av betaltjänster  bör ställa sig är därför- Hur tydliggör vi vår strategi och framtida kunderbjudande och gör det lättare för våra kunder att fatta beslut om hur betalningar sak hanteras framöver? Garanterat kommer nya aktörer att erbjuda enkla lösningar för kunden. Kunden behöver bli lotsad rätt med vilka för- och nackdelar som finns, speciellt om betalningarna i högre grad börjar ske utanför bankens nätverk. Banken kommer inte kunna stoppa utvecklingen men måste förstå, kunna beskriva och hantera utvecklingen på ett klokt sätt.

Figur: Beroende på situation behöver bankerna hantera nyckelfrågor. Pilarna indikerar nödvändig förflyttning.

 

Lyckas man som bank inte med det finns det en risk att detta får en negativ påverkan även på andra affärsområden. Tappar man sin position i värdekedjan och betalningsaffären, förlorar man också kontaktytan mot kunden och får därmed sämre möjlighet att agera inom övriga affärsområden som redan idag delas upp och fragmentiseras i takt med nya aktörer och lösningar.

I det fall en större andel av betalningarna hamnar hos andra aktörer än bankerna kan man i förlängningen även fundera på bankkontots roll. Ett bankkonto som idag är en central del av affären och ger banken kontroll och information om kundernas affärer, riskerar att degraderas till en ”lagringsplats” för medel medan den relevanta informationen stannar hos de aktörer som lyckats ta en position längst ut i värdekedja dvs. i kundgränssnittet.

Det stora antalet initiativ som nu drivs inom betalningar tror vi på sikt kommer innebära någon sorts konsolidering. Hur en sådan konsolidering kommer att se ut och vad som till sist kommer att erbjudas behöver redas ut. Detta ställer också krav på bankerna att dynamiskt hantera situationen utifrån en tydlig strategi för att hålla kunderna uppdaterade på utvecklingen men också vägen framåt  för att kunna möta nya betalningsaktörer och -lösningar.

 


 

Ladda ner Insighten som PDF


Research & analys

Kristoffer Östlin


Prenumerera på Trinovo Insights

« »




    Håll dig uppdaterad med Trinovo Insights